I dvala åkte jag taxi från flygplatsen i Vanda hem till Kronohagen idag. Har åkt den sträckan tusen gånger. Eller ja. Det känns så. Den enda kryddan är huruvida chauffören ska välja Tavastvägen eller Sörnäs Strandväg när han närmar sig slutet av den evigt långa Backasgatan. Idag, för första gången, tillfrågades jag om vilken vägen skulle bli.
Jag vaknade upp ur mina tomma tankar och fick ur mig att han gott kunde välja det själv. Ångrade mig genast. Man ska medverka i beslutsfattandet när man ges chansen. Men då var det redan för sent.
Det här är vad jag kommer minnas från den här dagen. Behöver kanske inte nämna att den har varit ganska händelsefattig.
Visar inlägg med etikett taxi. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett taxi. Visa alla inlägg
torsdag 15 maj 2008
onsdag 7 maj 2008
Fart
I baksätet på en taxi.
Fråga: Var befinner jag mig?
På tre poäng: Hastighetsmätaren står på 210.
På två poäng: Musiken på radion är kalasdålig. Inte dålig som NKOTB:s nya singel*. Dålig som NKOTB:s första singel.
På en poäng: I farten vänder sig magen runt en rejält tilltagen schnitzel.
Jag är såklart i Tyskland. Autobahn svischade förbi, och nu sitter jag på Frankfurter Flüghafen och funderar på fartgränser.
I Sverige är jag uppväxt med udda tiotal. 30, 50, 70, 90 och 110. I Finland kör man jämna tiotal. Det verkar lite godtyckligt. Varför blev det så? Förbryllar mig lite. Inte tillräckligt för att jag ska ta reda på varför. Men väl för att döda en halvtimme i gaten med dessa tankar.
* En brasklapp här. Jag har inte hört NKOTB:s nya singel. Jag utgår dock från att den kommer att slå i Tyskland.
Fråga: Var befinner jag mig?
På tre poäng: Hastighetsmätaren står på 210.
På två poäng: Musiken på radion är kalasdålig. Inte dålig som NKOTB:s nya singel*. Dålig som NKOTB:s första singel.
På en poäng: I farten vänder sig magen runt en rejält tilltagen schnitzel.
Jag är såklart i Tyskland. Autobahn svischade förbi, och nu sitter jag på Frankfurter Flüghafen och funderar på fartgränser.
I Sverige är jag uppväxt med udda tiotal. 30, 50, 70, 90 och 110. I Finland kör man jämna tiotal. Det verkar lite godtyckligt. Varför blev det så? Förbryllar mig lite. Inte tillräckligt för att jag ska ta reda på varför. Men väl för att döda en halvtimme i gaten med dessa tankar.
* En brasklapp här. Jag har inte hört NKOTB:s nya singel. Jag utgår dock från att den kommer att slå i Tyskland.
tisdag 18 december 2007
Förlåtelsens högtid
Om du besöker Helsingfors i december, se till att bo på ett centralt hotell. Att få tag på en taxi är nämligen tvärkört. Taxistolparna omringas av huttrande helsingforsare på väg hem från vad finnarna kallar småjular. De är att jämföra med svenska julfester. Man blir aspackad, hånglar med sina kollegor och säger vad man tycker till sin chef. Fast småjularna är frekventare, så under december är det väldigt många som behöver åka hem från krogen.
Att taxi i Helsingfors inte styrs av det som på marknadsekonomiska kallas tillgång och efterfrågan blir därför plågsamt uppenbart. Jag tänker inte kokettera med att problemet är smått akademiskt när man bor centralt, men lider med det evigt köande taxistolpefolket gör jag. Och ibland är även jag frusen och långt hemifrån. Eller frusen och lat. Eller bara lat.
Att taxi i Helsingfors inte styrs av det som på marknadsekonomiska kallas tillgång och efterfrågan blir därför plågsamt uppenbart. Jag tänker inte kokettera med att problemet är smått akademiskt när man bor centralt, men lider med det evigt köande taxistolpefolket gör jag. Och ibland är även jag frusen och långt hemifrån. Eller frusen och lat. Eller bara lat.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)