torsdag 2 oktober 2008

Lika barn

En kollega frågade mig häromdagen vad som skiljer livet i Finland från livet i Sverige. Jag får den frågan ibland.

Jag svarade som jag brukar. Ingenting speciellt, mest språket. I övrigt är Finland absolut det land i världen som påminner mest om Sverige. Så, så. Om du är finländare och blir upprörd av detta påstående, kan jag bara säga att det motsatta förhållandet inte nödvändigtvis gäller. Så lugn.

Kollegan var skeptisk. Du tror inte, frågade hon vidare, att ditt svar är färgat av att du har bott i Finland i några år. En observation som jag naturligtvis inte kunde neka till (och det skulle bevisas - några timmar senare menade samma kollega att Fazer gör världens godaste choklad). Men det betyder inte att jag har fel.

Norrmän då, lyder den implicita invändningen. Och danskarna.

Nej. I Norge äter de inte ens lunch. Jag skulle inte överleva en vecka. Och Danmark är minst ett alkoholmonopol kort. I Finland skulle ett otränat, svenskt öga inte märka någon skillnad om det inte vore för språket. Ägaren till ett tränat öga däremot - och här menar jag givetvis mitt eller rentav mina - skriver vidare på sin blogg.

Inga kommentarer: