onsdag 21 maj 2008

Skola

Imorse publicerade Hufvudstadsbladet en lista på samtliga studenter som nu tar examen vid Finlands svenskspråkiga gymnasier. Det framkallar fina minnen. Min studentdag var en av mitt livs lyckligare. Med champagnefrukost eller utan.

Nu lärde jag mig nog ett och annat under mina tolv år i skolbänken. Fick relativt bra betyg. Kunskap helt konkret omvandlad till makt. Kom in på universitetet tack vare dem. Men om kunskap är makt, är ju enfald som bekant förenat med lycka.

För jag hade kunnat vara född i Finland. Och då hade mina okunskaper om 1968 års svenska avskaffande av studentexamen inte passerat lika lättvindigt. Här skriver studenterna nämligen fortfarande sådana. Om man är riktigt duktig i ett ämne får man en s.k. laudatur. Om man är löjligt duktig kan man få elva.

Allt det här får mig att känna mig såväl lite korkad som lat och curlad. För det stannar inte där. I Finland kan det nämligen dessutom behövas ett inträdesprov för att få tillträde till högre studier.

Som svensk blir jag alldeles yr. Ska allt det där jobbiga verkligen behövas, frågar jag mig själv. En djävul på min axel börjar vifta med en bunt papper. PISA står det på framsidan. Jag hoppas att han har uppfattat min fråga som retorisk. Det har han inte. Förmodligen, svarar han mig med ett flin.

3 kommentarer:

Peppe sa...

Hemligheten ligger i att komma in på universitetet och sen bara slappa. Det tog mej nio år att få min politices magisterexamen. Nio sköna år av festandet, jobbandet, utomlandsvistelser och graduskrivandet.

Peter sa...

Får ändå mindervärdeskomplex. Känns som att du kan mer om periodiska system och politiska med för den delen. By default. OCH ni vann hockeyn. Om Sverige åker ut ikväll blir det kris.

Anonym sa...

Fick nyligen veta att jag antagits till ett universitet i H:fors. Kämpat hårt tre år i gymnasiet och sedan blod, svett och tårar när jag skrev studentexamen. Nu kom jag in bara på basis av inträdesförhöret, dvs varken mitt (goda) student- eller gymnasiebetyg räknades över huvudtaget... Känns lite surt trots allt, efter allt slit!