Messerschmitt

Under min tid i Berlin talade jag ofta med tyskar som prisade Skandinavien. Det är så vackert, sa de, och skandinaver är så trevliga. Tyska talar de dessutom ofta.

Jag ville ju förstås inte vara den som var den, så jag tog i all falsk blygsamhet åt mig av berömmet. Vem vill inte vara trevlig och språkbegåvad, om inte på riktigt så i alla fall i andras ögon?

Ändå kunde jag inte låta bli att känna ett sting av irritation. För tyskarna kunde inte bry sig mindre om jag var från Sverige eller från Norge. Skandinavischer, jawohl! Tyckte tyskarna. Som dessutom glatt antog att Finland ingick i denna kulturella enhet.

Besserwisser är förvisso ett tyskt ord, men jag lät det passera. Orkade inte ta den diskussionen. Kanske vi får skylla oss själva, tänkte jag ibland, när alla nordiska länder delar ambassadbyggnad i Berlin. Der Frosch. Grodan. Att Norden inte har någon bra engelsk översättning, utan lätt blir Scandinavia, hjälper knappast heller.

Desto underligare är att så många här uppe, i Sverige och i Finland, tror att Finland är en del av Skandinavien. Rent geografiskt har de en poäng, nordvästra Finland tillhör den skandinaviska halvön, men kulturellt räknas Finland inte dit. Inte för att det är någon stängd klubb precis. Men något ska jag ju ha mina kunskaper från mellanstadiets OÄ till. Ordnung muss sein.