I sommarkvällen vandrade jag idag hem från Vallgård. Tog när jag kom till Sörnäs vägen längs vattenlinjen, vilket innebar att jag till slut hamnade vid Havshagen. Som är Helsingfors kanske fulaste område, ett sjuttiotalsmonster fött ur tidens arkitektoniska kärlek till betong.
Precis som Sergels Torg i Stockholm och Korvhuset här i Helsingfors har har sina advokater, finns det folk som tar Havshagen i försvar. Det är ganska vackert ändå. Egentligen.
Jomensåatt.
Om jag säger så här. Det behövs inget försvar av cementkomplexen. Det går att försvara Havshagen bara genom att tala om dess omgivning. Vattnet! Det är fullt möjligt att de som bor på de övre våningarna på Hagnäskajen har stans bästa utsikt. Det är också fullt möjligt att jag skulle mörda för en sådan lägenhet.
Idag låg vattnet helt stilla, det guppades lite vid kajens bryggor. Jag fick båtavund. På en digitalskylt stod det +20. Följt av 23:00. Det är så jag vill ha det. Tänk om det alltid kunde vara så här.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Ligger Hagnäskajen i Espoo? ^^
Nä, i Helsingfors. I Berghäll typ. Eller missar jag något nu? :)
Skicka en kommentar