Ett slut och en början

En vanlig fråga jag får är huruvida julen i Finland och Sverige skiljer sig åt. Jag brukar svara att nej, det gör den inte, och om så ändå är fallet, i alla fall bara lite. Om man bortser från småjularna, är det få saker jag kan komma på är annorlunda. I Finland käkar man lådor. Det gör man inte i Sverige. I Sverige käkar man prinskorv. Det gör man inte i Finland. Om jag nu får inleda året med att generalisera helt utan hämningar. För övrigt tycker jag om lådor. Prinskorv också.

Men om vi räknar den 31:e december till julens högtider, kan jag sura lite över mitt öde. På självaste nyårsafton satt jag på min kontorsstol, som den kontorsråtta jag är (Kontorus Rottus står det på en skylt utanför mitt rum), och var bitter över att Finland inte höll stängt, såsom är kutym i mitt avlånga hemland.

Nåväl. Kvällen blev trevlig ändå, inte minst tack vare tolvslaget på Senatstorget. Fullt med folk, Vårt Land och Sibelius. Så här trevligt var det ungefär.



Och så börjar ett nytt år. I Finland och i Sverige. Somt ändras aldrig.