tisdag 8 januari 2008

Koppleri

Som Demetri Martin påpekat, är batterier dramatiska objekt. Andra saker går sönder, men batterier, de dör.

Min två år gamla Nokia Communicator dog mobildöden häromsistone. Tekniskt sett var det batteriet som dog, men vem är jag att undersöka det närmare, när jag kan få en ny, skinande telefon att skrota runt med. Jag begravde min silvriga följeslagare under lågtidliga former, och skickade efter en ny. Min arbetsgivare är vänlig nog att erbjuda ett antal olika varianter och modeller, och även för en moderat prylbög som jag är det spännande att klämma på olika länkar på Nokias hemsida, innan ett val kunde göras.

Någon riktig valfrihet rör det sig dock inte om. Det är ändå ett finskt företag jag jobbar på, och Sony Ericsson lyser med sin frånvaro. Att fråga sig för är inte att tänka på, för även om finnar vitt och brett dissar Nokias telefoner, är det något som är finnar förunnat, och inget jag som svensk ska försöka mig på. Det gör inget, min nya yuppienalle är så snygg så.

En liten spaning tillåter jag mig till sist. Ericssons långlivade slogan var Make Yourself Heard. Fokus på individen. Nokia har sin Connecting People. Fokus på samarbete. Vad jag tänkte på var att samma anda finns redan i företagens namn. L.M. Ericsson gav förstås namn åt sitt nystartade bolag på 1800-talet. I Nokias fall tog man istället orten Nokias namn. Individen mot kommunen. Vilket som är bäst? Jag lutar åt det finska. För trots allt, utan andra människor är en telefon inte så värst mycket värd.

Inga kommentarer: